dubbel saknad

Håller på att friskna till sakta men säkert. Febern gick ner idag och är nästan borta. Jag är inte lika "dimmig" i huvudet så det känns väldigt skönt! Men den här förbannade förkylningen är kvar och komemr nog vara det ett tag känns det som, tyvärr. Bara jag slipper febern så är jag glad.
Imorgon skulle jag och Madde egentligen åkt till pappa i Falun men nu eftersom jag är sjuk så bestämde vi oss för att inte åka. Nu mår jag ju bättre men vet inte om jag vill åka längre. Vill dels inte smitta dom och dels så orkar jag på något sätt inte åka fast jag gör det ändå. Om ni fattar. Sen är det mer pressen att åka för jag tror inte jag kommer ha så mycket tid framöver för att göra det. Tror jag, inte helt säkert. Åker antagligen inte, vilket suger. Saknar dom där uppe. Speciellt min älskade lillebror David som är världens härligaste unge! Känns jobbigt att när man träffar honom varje gång så tänker man va stor han har blivit! Om sin egen lillebror.
Jag MÅSTE helt enkelt ta mig tid till att åka upp snart!

Idag var jag och besiktade min lilla bil och den blev godkänd! Känns så skönt! Nu kan jag äntligen köra den. Underbart.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0